Det är en grundsanning att säga att när våra celler inte fungerar som det ska, så fungerar vi inte riktigt som vi ska. Vad är det vi idag vet om de olika processerna som får våra byggstenar, cellerna, att fungera bra eller mindre bra? och hur kan den kunskapen appliceras på en individ som redan mår bra men vill undersöka om välmåendets gränser kan tänjas ytterligare, eller som upplever något slags bekymmer relaterad till hälsa/ohälsa? Det är i dessa frågor och svar som ett genuint intresse från min sida har växt fram. Det som kan förväntas i ett samarbete med mig blir därför ett ihärdigt sökande efter svar till frågor som personen kan tänkas ha. Denna samarbeta kan komma att kräva tid och tålamod, men min erfarenhet är att mödan brukar vara värd. Enligt systemteori så finns det ingenting som är säkert, bara det som är mer eller mindre sannolikt. Genom att försöka förstå hur biologiska system fungerar och utgå ifrån dess grundprinciper, så uppstår möjligheten att systemet svarar på det sättet man vill att den ska svara på.

Många kliniker idag förespråkar att testa brett för att fånga in så många hälsomarkörer som möjligt. Läkaren och författaren Siddhartha Mukherjee skrev i sin bok ”Laws of Medicine: Field notes from an uncertain science”, om olika lagar inom medicin. Kapitlet tillhörande en av lagarna, börjas med påståendet ”En stark intuition är kraftfullare än ett svagt test”. Han berättar att alla tester är förknippade med falskt negativa och falskt positiva svar. Han hävdar vidare att ett test av sig själv är värdelöst och endast blir användbart i en informationsfylld kontext, information som man fått från en individs berättelse om sin situation, från den kroppsliga undersökningen, från tidigare erfarenheter och från doktorns instinkter. Det han försöker lyfta fram här är att samlad information från förr är det bästa verktyget för att kunna förutsäga sannolikheten för något längre fram. Han likställer ett test med en maskin vars funktion är att modifiera sannolikheten. Den tar in information och ger ifrån sig information. Om man ger maskinen skräp, så kommer den ge ifrån sig skräp (hans ord). Jag är mer böjd åt Siddharthas håll när det kommer till provtagning. Med det sagt så brukar jag använda mig av följande prover som jag tycker kommer till nytta många gånger.

• Nordic labaratories har det mesta.
• Genetik. Nordic Laboratories har en del. Tree of life erbjuder en online mjukvaruprogram som organiserar och analyserar genvarianter (SNPs), och som är mycket bra.
• Vanliga blodprover. Genomgång av, och/eller rekommendationer på kompletterande.
• Mitoswab. Enkel och smärtfri buckalt prov från munnens insida för att testa andningskedjan. Red Laboratories i Belgium.
• Hårmineralanalys.

Särskilda intresseområden är:

• Mag och tarm problematik -> Inflammatoriska tarmsjukdomar, ibs, reflux besvär, förstoppning, diarre, magont, överväxter av mikroorganismer.
• Metabol ohälsa -> Högt blodtryck, höga blodfetter, övervikt/fetma, insulinresistens, diabetes.
• Hormonella obalanser som drabbar -> Binjurar, sköldkörteln,
• Trötthet. Långvarig trötthet, utmattningssyndrom, postcovid, cfs/me.
• Kognitiva problem -> Hjärndimma, koncentrationsproblem, minnessvårigheter
• Överkänslighetsreaktioner -> Födoämnesintoleranser, allergier, astma, mögel, elektromagnetisk strålning
• Kronisk smärta -> Fibromyalgi, inflammatoriska smärttillstånd
• Hudproblem -> som acne, eksem, psoriasis, rosacea.
• Kroniska infektionssjukdomar